När katten är borta dansar råttorna på bordet.
På temat "du skulle ha varit där" kom jag att tänka på en tekniklektion jag hade i högstadiet. Det var elevens val, så det var lite blandat av elever och den sista lektionen. Vår lärare hade ett möte, och han tänkte att det bara var att låsa upp och släppa in oss, så skulle vi jobba bra tills han kom tillbaka, när det nu var. Ja det kunde man ju tro!
Karaktärerna i detta drama är:
Vanda, 15 år
Hennes kompanjon Anders i parallellklassen
John, klassens punkare
Samt några "killar i klassen"... alltid en farlig fras.
Karaktärerna i detta drama är:
Vanda, 15 år
Hennes kompanjon Anders i parallellklassen
John, klassens punkare
Samt några "killar i klassen"... alltid en farlig fras.
Jag minns fortfarande den här dagen väldigt tydligt, men jag låter Vanda 15 år berätta om den för er. Ur min dagbok 9/3 - 2008.
"...Och galen som teknikläraren måste vara lämnade han eleverna för att gå på ett möte. Min nyblivna kompanjon Anders kom dit för att jobba ikapp. Vi satt där och ritade som bäst när jag hörde Anders skratta till bredvid mig. Jag tittade upp och såg hur John stod med huvudet vänt nedåt medan Bidde ställde hans tuppkam med limpistolen. John skrek lite emellanåt då han fick hett lim i hårbotten. Så utbröt kaos! Kvar i salen fanns bara killar som kastade saker på varandra och kutade omkring, John som under allt djupare insikt om hur väl smältlim fäster stod med huvudet under kranen, och jag och Anders som satt och försökte rita medan sudd, pennor och plasttänger susade kring våra huvuden. Till slut erbjöd jag mig att hjälpa stackars John som stod och slet sig i håret tills han blev tårögd. Så stod jag och lösgjorde limklumpar ur hans tuppkam efter bästa förmåga. Fortfarande for projektiler runt som vid det värsta slagfält, och studsade mot golv och väggar. Plötsligt, vid 15:20 uppskattningsvis, rusade krigarna ut och ropade åt oss "vi satt här till fyra och jobbade hela tiden!".
Det blev med ens tyst i salen. Det var bara främre delen av Johns hår som Bidde limmat, och en stor klump i en hårslinga tycktes vara beständig som urberget. Vi beslöt att kapa den. Eftersom inga saxar fanns att tillgå bad jag Anders att hämta något lämpligt i verktygsrummet. Han återvände med en såg och en skalpell. Det senare verkade bäst lämpad, och John tog emot den och gjorde en ansats till att försöka karva sig i planeten med den. Det ville jag dock inte låta honom göra, så jag fixade det. Sen tyckte vi alla att det var på tiden att sluta."
Ack ja. Det låter kanske inte så storslaget. Men det var galna tider. Ni skulle ha varit där.
Vanda
"...Och galen som teknikläraren måste vara lämnade han eleverna för att gå på ett möte. Min nyblivna kompanjon Anders kom dit för att jobba ikapp. Vi satt där och ritade som bäst när jag hörde Anders skratta till bredvid mig. Jag tittade upp och såg hur John stod med huvudet vänt nedåt medan Bidde ställde hans tuppkam med limpistolen. John skrek lite emellanåt då han fick hett lim i hårbotten. Så utbröt kaos! Kvar i salen fanns bara killar som kastade saker på varandra och kutade omkring, John som under allt djupare insikt om hur väl smältlim fäster stod med huvudet under kranen, och jag och Anders som satt och försökte rita medan sudd, pennor och plasttänger susade kring våra huvuden. Till slut erbjöd jag mig att hjälpa stackars John som stod och slet sig i håret tills han blev tårögd. Så stod jag och lösgjorde limklumpar ur hans tuppkam efter bästa förmåga. Fortfarande for projektiler runt som vid det värsta slagfält, och studsade mot golv och väggar. Plötsligt, vid 15:20 uppskattningsvis, rusade krigarna ut och ropade åt oss "vi satt här till fyra och jobbade hela tiden!".
Det blev med ens tyst i salen. Det var bara främre delen av Johns hår som Bidde limmat, och en stor klump i en hårslinga tycktes vara beständig som urberget. Vi beslöt att kapa den. Eftersom inga saxar fanns att tillgå bad jag Anders att hämta något lämpligt i verktygsrummet. Han återvände med en såg och en skalpell. Det senare verkade bäst lämpad, och John tog emot den och gjorde en ansats till att försöka karva sig i planeten med den. Det ville jag dock inte låta honom göra, så jag fixade det. Sen tyckte vi alla att det var på tiden att sluta."
Ack ja. Det låter kanske inte så storslaget. Men det var galna tider. Ni skulle ha varit där.
Vanda
Kommentarer
Trackback
