ett
Det första hon kände var att hon stod på något vått, något som luktade skog. Kanske var hon i en skog. Hon kunde inte få upp ögonen. Men hon kunde sjunka ner på huk och känna på marken, på den mossan som hon vilade på. Hon kunde känna att det var stenar under mossan och hon kunde gå en bit och plötsligt stoppas av något. Hon kunde känna att det var skrovligt under hennes handflator och att det fanns grenar om hon sträckte upp sin arm så långt hon kunde. Hon kunde höra att hon var alldeles ensam och hon kunde luta sig mot trädets stam och sova lite. Så hon gjorde det.
Kommentarer
Trackback
