En tolvårings musiksmak
När jag gick i sexan hade jag bara riktigt lyssnat på musik i mindre än ett år, på egen hand. Jag skrev lite om det i det här inlägget. När jag gick i sexan var min absolut främsta källa till musik blandskivor som jag bränt själv. Jag lyssnade på dem i en freestyle som man ofta fick byta batterier i, eller i cd-spelaren hemma. När jag gick i sexan hade jag favoritlåtar. Men det var helt andra favoritlåtar än jag har idag. Jag tänkte ta och gå igenom några av de där låtarna jag lyssnade på om och om igen när jag var tolv år. Ska lyssna på dem igen nu, för första gången på ganska väldigt länge!
Oh, does this bring me back! Jag tyckte den var så himla vacker och storslagen. Särskilt sticket vid 2:51 var ett sånt där ställe där jag höll andan och det var så dramatiskt. Hela textens tema om att vara "lost forever" var ju helt perfekt när man var pubertal och frustrerad men mest av allt ville vara vacker med fladdrande hår och mantel på ett berg och vara för evigt förlorad på ett poetiskt vis. Ack ja!
En annan låt var The Wicker Man med Iron Maiden.
Det jag gillade bäst var refrängen och wooh-oh-sticket vid 3:35. Jag tyckte det var något så otroligt mäktigt med hela grejen. Kände mig liksom kraftfull när jag hörde den. Det här måste vara det jag har svårast att relatera till nuförti'n. Hur i all världen kan jag någonsin ha njutit av att lyssna på gammal hårdrock? Jag har till och med svårt att förstå andra människor som lyssnar på det nu. Eftersom jag bara gillade det när jag var tolv och pubertal inbillar jag mig att alla andra som gillar det fortfarande måste vara tolv år och pubertala mentalt.
Sen lyssnade jag ju en massa på Borgarsvin med Doktor Kosmos också!
Det här är ju väldigt komiskt i och med att jag hade absolut noll kontext/erfarenhet/insikt för att greppa vad texten handlade om. Den driver ju med borgerligheten som någonting annat än politisk färg men vad hade jag för koll på sånt! Jag fattade liksom att den handlade om någonting som jag antagligen skulle fatta mer om jag var äldre men jag skulle väl för mitt liv aldrig ha erkänt det. Satt hellre och lyssnade på den sådär så att andra kunde höra och fnös åt överklassen bäst jag kunde ändå.
En av mina absoluta favoriter var låten Nemo med Nightwish.
Oh, does this bring me back! Jag tyckte den var så himla vacker och storslagen. Särskilt sticket vid 2:51 var ett sånt där ställe där jag höll andan och det var så dramatiskt. Hela textens tema om att vara "lost forever" var ju helt perfekt när man var pubertal och frustrerad men mest av allt ville vara vacker med fladdrande hår och mantel på ett berg och vara för evigt förlorad på ett poetiskt vis. Ack ja!
En annan låt var The Wicker Man med Iron Maiden.
Det jag gillade bäst var refrängen och wooh-oh-sticket vid 3:35. Jag tyckte det var något så otroligt mäktigt med hela grejen. Kände mig liksom kraftfull när jag hörde den. Det här måste vara det jag har svårast att relatera till nuförti'n. Hur i all världen kan jag någonsin ha njutit av att lyssna på gammal hårdrock? Jag har till och med svårt att förstå andra människor som lyssnar på det nu. Eftersom jag bara gillade det när jag var tolv och pubertal inbillar jag mig att alla andra som gillar det fortfarande måste vara tolv år och pubertala mentalt.
Sen lyssnade jag ju en massa på Borgarsvin med Doktor Kosmos också!
Det här är ju väldigt komiskt i och med att jag hade absolut noll kontext/erfarenhet/insikt för att greppa vad texten handlade om. Den driver ju med borgerligheten som någonting annat än politisk färg men vad hade jag för koll på sånt! Jag fattade liksom att den handlade om någonting som jag antagligen skulle fatta mer om jag var äldre men jag skulle väl för mitt liv aldrig ha erkänt det. Satt hellre och lyssnade på den sådär så att andra kunde höra och fnös åt överklassen bäst jag kunde ändå.
Aah jag ska inte tråka ut er. Ni behöver bara begrunda de här klippen, men jag ska nog tillbringa resten av kvällen med att dyka ner i nostalgi på youtube och begrunda mina forna preferenser!
Pussar från Vanda
Pussar från Vanda
Kommentarer
Trackback
