två

Hon visste inte när hon vaknade igen. Där var bara förnimmelsen av ett bröst som hävde sig och skälvande ögonlock. I sömnen hade hon varit stilla och varm men nu kändes luften svalare, och trots att hon inte såg att det var mörkt kände hon att det var natt. Så började hon röra sig mellan träden. Målmedvetet och bestämt. Mossan kändes mjuk under fötterna och träden hårda mot hennes fingertoppar där hon tog sig fram. Hon visste att hon var på väg någonstans och det kändes bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0